när man är som tröttast

dagen börjar inte kvart i sex när klockan ringer för uppstigning för att hemsjukvården strax knackar på dörren.

och den slutar heller inte när vi stupat i säng klockan elva, efter att hemsjukvården lämnat oss.

ibland känns det inte som att en ny dag börjar, eller en gammal slutar.
tiden går bara runt, runt, runt.

lilly vaknar flera gånger om nätterna. vill gå upp fast att det är mitt i natten.
ingrid vaknar också jätteofta.
är kissenödig, drömmer läskigt, har ont någonstans.
frank vaknar och har svårt att somna om. och vill bli ryst på ryggen.

just nu när vi är så trötta, så trötta, kommer vi på att det är dags för kortison behandling igen nästa vecka.
kortison veckan.
en vecka med extra mycket allt.
extra mycket humör, extra mycket vaken nätter, extra mycket humörsvängningar.
extra mycket mediciner att komma ihåg.


lillys frukostbricka under kortisonveckan

man kanske kan ta en microvila.