vaknade med ryggont, benont och skrattkramp i magen.
ingrid satt i sängen bredvid leif och sjöng med sin ljusa fina röst;
"lilla mördarsnigel, akta deeej, annars tar jag deeej..."
skrattkrampen kom i och för sej inte förrän jag slog upp ögonen.
för kontrasterna spretade lite.
söta ingrid, klädd i jordgubbsnattlinne.
och ett gult uppochnervänt cyklop på sniskan (lite som han den inneboende killen i nottinghill),
över inte så lite kuddrufsigt hår,
som med sin tunna vackra röst sjunger om mördarsniglar för pappa.
sedan nöp hon mej jättehårt i hakan.
när jag sa att det faktiskt gjorde ont, nöp hon i sin egen haka.
och sedan i min igen.
och i sin egen igen.
när jag på skarpen sa åt henne att sluta, sa hon att det var lite konstigt.
för hennes haka är hård.
men min är mjuk.
haha, va sött! Barn är söta med sina kommentarer och funderingar, raka ärliga svar och allt vad det är de kommer på! Varför i allsin dar hade hon cyklop på sig??? Min kompis dotter sa till mig en gång, när jag tackade nej till att sitta vid lego-bordet inne på Lindex och förklarade att det är ju för barn... "ja, och du har ju så stooor rompa!" Tack för den! =D kram på dig, hoppas dagen gått i samma anda, men utan haknyp såklart!
SvaraRaderaJa, varför cyklop? Kanske bara för att de verkade lite intressanta? Hon är väldigt intensiv och spontan. Resten av dagen har flutit på i samma anda. Ryggont, skrattkramp fast inget cyklop.
SvaraRadera