om lite drygt fyra timmar är det dags för nästa provtagning.
om provsvaren visar på en koncentration under 0,2 kopplas vätskedroppet bort.
och lilly kan åka hem.
efter klockan två börjar den där jobbiga väntan på att värdet skall ner.
det kryper sakta, sakta ner.
stannar i bland.
var sjätte timma nya prover.
väntan på julafton är en baggis.
väntan på att lillys värden skall ner,
är jobbig, tråkig, skittrist.
väntan på att två och ett halvt års cellgiftsbehandling skall vara historia,
är en stor, tung sten i bröstet.
Denna väntan är olidlig, vänta på provsvar, värde ner eller upp, funkar behandlingen, är det slut snart, mera behandling eller inte. Ovissheten är fruktansvärd.
SvaraRaderaFörstår din väntan och din förtvivlan. Man måste se ljust på det, allt kommer till slut att bli bra men när man står mitt i det så rinner tårarna hur mycket man tänker att det kommer att bli bra. Jag tyckte denna väntan och ovisshet var värre än själva behandlingen.
Jag håller tummarna och hoppas att Lilly's värde sjunker så hon kan få komma hem och fira jul med hela familjen. Att ni kan få känna att hela familjen är samlad.
Tack så hemskt mycket för julkortet! Blev superglad. Jag önskar er en så God Jul som bara det går och jag håler tummarna och tänker på Er allihop!
Kram
Mia