söndag 17 april 2011

fint väder men inget bad

vi har haft ett par sköna dagar.
i går tog jag en långpromenad med lilly i sulkyn.
vi hittade vitsippor bland de torra löven efter vägen.

under tiden vi var ute och promenerade i vårsolen, tog leif med sej frank och ingrid på bio.
ingrid tyckte att filmen var aaasbra!
det tyckte frank också.
och frank har koll.
han var vaken hela filmen.

idag har vi mest varit hemma på tomten.
oljat in trädgårdsmöblerna.
sprungit lite efter cyklar utan stödhjul.
sprungit och jagat lilly som vill smita ut på gatan hela hela tiden.

ingrid tyckte att hon cyklade aaasfort.
det mesta är numera aaasvackert, aaaslångt, aaassvårt, aaasmycket, aaasfint, aaassnällt.
i alla fall om man frågar ingrid.

i morgon åker vi till sjukhuset tidigt på morgonen.
lilly skall få högdosbehandling.
jag orkar inte tänka på hur jobbigt det är.
vi delar upp veckan lite.
jag tar de första dagarna, leif tar över på onsdag.

lilly fick duscha lite snabbt i kväll.
med stor plastpåse över gipset på vänsterarmen.
och en liten plastpåse över cvk-slangen.
hennes lilla mage och bröstkorg har många ärr.
och ett par plåster.
och ett till för att hålla cvk:n på plats.
och en knapp för att mata direkt i magsäcken.

hon älskar att bada.
men det går inte så bra med det stora gipset som inte får bli blött.
hon tycker inte om att duscha.
hon gråter och tårarna rinner, och hon vill inte sitta och halkar bara runt i badkaret med sina små smala ben.
gråten tar inte slut förrän sista plåstret sitter på plats igen.
cvk:n desinficerad och inlindad, absorberings pad runt knappen på magen.
efter noggrann rengöring.

hon är fyra år.
och den här sommaren blir hennes tredje sommar utan bad i sjön.

2 kommentarer:

  1. Livet ar absolut inte rattvist! Skickar en stor Texas kram till Lilly - 4 ar och en "hero"!

    SvaraRadera
  2. Nej, livet är inte rättvist. Någonstans är det en lättnad när man fått den insikten. Men samtidigt fortsätter det att vara orättvist. Och kännas orättvist.
    Lilly är verkligen en hero!
    Tack för Texaskramen!
    Kram Ulrika

    SvaraRadera