vi åker fortfarande fram och tillbaka mellan hemmet och sjukhuset.
hemsjukvården har hjälpt till ett par dagar med att ge dagdosen av antibiotika, kväll- och morgondos får lilly på sjukhuset. det innebär att vi får sova på sjukhuset, men vi får vara hemma på dagarna.
när leif och lilly åkte iväg i kväll var lilly ledsen och grät "vill inte, vill inte, vill inte, vill inte"... frank stod länge i fönstret och vinkade åt dem. när han skulle lägga sig sa han att det kändes som att han skulle börja gråta, men att han visste inte varför...
jag gråter också. jag gråter med hela kroppen. men det kommer inga tårar.
ibland undrar jag hur lillys lilla kropp orkar. men jag orkar inte tänka tanken färdig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar