det märks på hela lilly att hon är påverkad av kortison.
har aptit, pratar mat, är arg och frustrerad.
hon sov ändå ganska okej i natt.
som tur var.
frank sov desto sämre.
han hade ont i sitt ena knä och ena foten.
härom kvällen hade han ont i ryggen, och för ett par dagar sedan klagade han över att han hade ont i ljumsken.
och han tar gärna sin medicin både morgon och kväll.
det är svårt för oss att hänga med i allt.
det tar några dagar innan vi förstår att det är ytterligare ett skov av vad-det-nu-är.
vi försöker tona ner det vi ser, för vi är rädda att vara nojiga.
samtidigt vill vi inte heller vara nonchalanta.
men det blir trångt inne i min hjärna.
Håller tummarna att Lillys kortisonhumör inte blir värre utan hyffsat hanterbart. Funkar medicinen på Frank? Svår balansgång det där mellan att vara nojig och nonchalant.
SvaraRaderaPå mina tjejer var det inte så svårt att veta då det var så tydligt, den ena utan smärtgräns så när hon väl sa något var det på riktigt allvar. Den gången läkaren var på väg att anmäla mig för att sprickan i tummen inte var från idag utan var flera dagar gammal..... Den andra som var "döende" av minsta lilla ont, en förkylning med feber var katastrof.
Hoppas ni alla får lite sömn inatt.
Kram
ja, det är verkligen olika från barn till barn.
SvaraRaderanatten blev väl så där...
men vi kan snart börja nedräkning på kortisonets femdagarskur...
kram ulrika