sjukhus- och djurparksbesök

hela familjen följde med lilly till sjukhuset för kontroll och provtagning i dag.

jag vet inte om barnen hade fått i sej något olämpligt.
eller om vi helt enkelt har missat någon detalj i barnuppfostran, vett och etikett.

alla tre var helt upp och ner och sjövilda på mottagningen.

en cyklade det fortaste hon kunde i korridoren, läste böcker, red på en plasthund, lekte doktor, målade med vattenfärg och pärlade ett armband till sin docka.
och åt en apelsin, en riskaka och lite rån och salta kex och drack äppeljuice.
hela tiden oavbrutet.

under tiden sprang lilly det fortaste hon kunde i korridoren, målade med vattenfärger, undersöktes av doktor, lämnade blodprov, ville läsa bok, spela ishockeyspel, rita, hälla ut lim, springa igen -fast åt andra hållet, skrika och åla sej också hela tiden oavbrutet.

och fel av mej förresten, att säja att frank var sjövild.
han satt fastklistrad vid tv-spelet.
oavbrutet hela tiden.

när doktorn gick igenom schemat för nästa behandlingsfas, som börjar i nästa vecka, skrek lilly och slängde saker omkring sej, så doktorn trodde inte vi skulle märka någon större skillnad i humöret när hon kör igång sin intensivkur med kortison på måndag.

när vi äntligen lämnade sjukhuset upptäckte vi att vi alla var för somrigt klädda för en mulen dag i djurparken.

leif och barnen släppte av mej på knalleland, så att jag kunde köpa lite extrakläder.
eftersom klockan var en bra stund efter lunch, fick barnen lite mackor från våran medhavda matsäck, medan de satt i bilen och väntade.

när vi äntligen kom till djurparken med våra nyinköpta kläder, tittade solen fram.
och den värmde alldeles lagom för att vi skulle känna oss nöjda.
utan extrakläder.

och hur imponerande elefanter, giraffer och noshörningar än är.
och hur farliga tigrar och lejon än är.
och hur håriga och ulliga och stora och vassa de än kan vara.

så finns det inget som går upp emot små söta kaninungar.






...och förstås, nyinköpta kalle kobra.