Skratt

Lilly har en del humör just nu.
En hel del.

Men det är ganska lätt att locka fram hennes skratt.
Då blir ögonen som smala streck som böjs till halvmåneformer.
Och så skrattar hon så hon hoppar.

Det skrattet gör mej varm i hjärtat.
Och jag tänker på hur bra världen blir med henne.

tillbaka till rutiner

lilly fick cellgiftsbehandling igår igen, och har nu en veckas uppehåll från kortisonet.
under hela förra veckan var hon väldigt nedstämd.
nu början hon bli lite mer som hon brukar vara.
fast argare.

vi hade trots lillys behandling förra veckan, en bra vecka.
almers hus var så fint och genomtänkt.
nära havet, tillgång till kurortshotellets spa, vackert väder, trevliga grannar.
och barnen sov hela natten varje natt.

men efter en vecka borta var det väldigt skönt att komma hem till det stora vita huset.

jag måste ha laddat upp lite energi.
för nu har jag städat ur, rensat och möblerat om i köksskåp och kökslådor.
välbehövligt.

fast nu står en hel del bortrensat kvar på bänkarna.
och energin är slut.

och vi vaknar varje natt i vanlig ordning.

Det här vill jag inte skriva

Det spelar ingen roll vilket språk man talar.
Det spelar ingen roll om det finns å, ä eller ö.
Det spelar ingen roll om färgen är svart eller vit.
Eller mittemellan.

Barn är barn.
Och människor.
Att förlora sitt barn måste vara det allra värsta som kan hända.

Jag kan inte sluta tänka på alla familjer.
Som gråter och gråter.
Som inte ens fick hålla i handen.

Så många som har förlorat.
Ett barn, en syster eller bror.
Eller kompis. Bästis.
Pojkvän eller flickvän.
Klasskompis.

Jag undrar varför.
Men vill nog inte veta.

Jag vill fortsätta tro att människan är god.

Ledsen Lilly

Kortisonet har tagit hårt på Lilly.
Humörsvängningarna hon brukar få, har nästan uteblivit.
Istället är hon trött, ledsen och låg.

Orkar inte särskilt mycket.
Äter inte särskilt mycket.
Skrattar inte alls.

I bland leker hon en liten stund.
Sedan lägger hon sej ner och vilar.
Rakt upp och ner.

Ingrid och Frank har pratat mycket om katten som vi ska skaffa när Lilly blivit frisk.

Kanske inser de nu när de träffat barn som har behandlats färdigt mot sin cancer, att det faktiskt kommer att bli så.
Att Lillys sjukdom inte skall vara för alltid.

Jag inser också det.
Att Lilly kommer vara färdigbehandlad en dag.

Men samtidigt inser jag att jag för alltid kommer att vara orolig.
För återfall.
För andra sjukdomar och hemskheter.
För att livet plötsligt förändras och aldrig mer blir som förut.

Kortison och mera kortison

Det kändes så typiskt att Lillys behandling skulle starta just den här veckan när vi fått möjlighet till några dagars vistelse på Almers hus i Varberg.

Vi ville inte be att behandlingen skulle flyttas.
Vi vågade helt enkelt inte.
Vi har insett hur viktigt det är att hålla sej till behandlingsschemat.

Men trots att Lilly påbörjat en stor kortisonkur, så har hon emellanåt mått ganska okej.
Hon sov bra i natt, har sovit lite mer än normalt under dagen.

Hon plaskade med fötterna i det salta friska vattnet.
Hon härmde Franks och Ingrids glada tjut när de hoppade i vågorna.

Inne i smedjan i fästningen fick Frank hålla i en värja från 1600-talet.
"Som en riktig krigare har hållit i!".

Almers hus är fantastiskt fint!
Vi får bo här tillsammans med tre andra familjer.
Alla med barn som har eller har haft leukemi.

Vi delar en erfarenhet som man inte vill att någon skall behöva uppleva.
Och insikter man heller inte skulle vilja vara utan.

Ena stunden njuter vi av livets goda och vackra.
För att nästa stund försöka hjälpa och trösta en påverkad Lilly.
Och ge henne ännu en dos kortison.

Allt skall bort

Så var sista tunga intensiva behandlingen igång.
Den som skall ge eventuella kvarvarande cancerceller en sista dödsstöt.

Lilly och Leif åkte till sjukhuset tidigt i morse, Lilly utan frukost, eftersom hon skulle sövas.

Hon fick två olika sorter cytostatika, och så började hon en fem-sex veckor lång kortisonkur.

Än så länge har humöret varit okej.

Vi går på tå.

Ko ko

Ingrid hällde upp ett glas mjölk till sej själv.

Så sa hon, i en sån ton som man brukar använda när man blivit lurad av någon:
"Mamma, mjölk kommer inte alls bara från kor. Det kommer mjölk från mataffären också."

jo, just det, ja.

Och Lilly har fått inspiration från någon av Pippi-filmerna, när Pippi låtsasfäktas mot en tjur.
Pippi har något rött tygstycke.
Lilly går runt med en våtservett, och skriker:
ållleeeeeeeh!

Så vi kan en hel del om kor.