mysigt

i dag var det kontroll och provtagning på lilly.
hennes värden är låga, men ändå helt okej.
vi håller tummarna att det fortsätter så.

när vi gick från parkeringen till sjukhuset, gick lilly och höll mej i handen.
hon tittade på mej och sa "mysigt, mamma"!

hon tycker verkligen att det är mysigt att åka till sjukhuset.
att träffa alla snälla människor.
få leka med leksakerna i dagrummet.
få lysa med lampan i doktorns mun innan doktorn får lov att titta i hennes.
få gå fram och tillbaka i korridoren ett par gånger.

efter besöket köpte vi glass och satte oss på en bänk vid de fina örtplanteringarna utanför sjukhuset.
där satt vi och åt glass och njöt.

mysigt.

Vi hade bättre tur än väder

Dagen började med att jag fick frukost på sängen och ett litet paket.
Och teckningar som barnen gjort.

Vi kom i ordning ganska snabbt, och var på plats på Liseberg vid lunchtid.
Solen värmde emellanåt.

Barnen fick åka vad de ville hur många gånger de ville.
Lilly tyckte att det räckte med sagoslottet ett varv, och en runda i gratiskarusellen.
Sen var hon nöjd.

Korv och mos, spunnet socker och världens största godisklubbor.

Och så vann vi stjärnvinst på första försöket på chokladhjulet.

Regnet började dugga lätt efter ett par timmar.
Först när vi alla kände oss färdiga, kom det ordentliga regnskurar.

Väl hemma åkte tre små djupfrysta barn ner i kvällsbadet.
För att sedan somna gott i sina sängar.

Precis som jag.

regnskurar och förväntningar

imorgon åker vi till liseberg.
familjen har blivit ditbjudna av stiftelsen för drottning silvias barnsjukhus.

barnen har pratat om detta varje dag sedan vi fick inbjudan.
alla grejer som skall åkas.
alla glassar som skall ätas.
alla chokladhjul som skall snurras.

och, eller hur att mors dag alltid är lagom varm och solig.
det är i alla fall så vi har planerat dagen.

men i morgon verkar det bli regn.

jag nämnde det häromdagen.
"tänk om det blir regn på söndag", sa jag. "hur gör vi då?".

jag fick svarta blicken av ingrid.
"det finns väl RRREGNKLÄÄÄDERRR!".

det blir inga ändrade planer.
och förmodligen inget annat väder.

i dag tog leif en sväng till stugan.
och hämtade mina gummistövlar.

medan barnen förväntar sej en heldag bland karuseller och gröna kaniner,
går jag runt och förväntar mej regn.

och kanske lite frukost på sängen...

nya skor

lilly behöver skor som ger lite extra stöd åt hennes fötter och vrister.
vi har nästan bara köpt skor genom ortoped.
men sedan lilly blev sjuk har vi inte haft möjlighet att komma till någon ortoped.
den enda tid vi hade bokad dit, glömdes bort.

lilly är nu i akut behov av ett par skor.
det är inte så att vi inte har några skor.
det finns hur många par som helst.
men inte i lillys storlek.
och inte några med extra stöd.

häromdagen fick vi låna hem en hel rad med skor från en butik.
vi bestämde oss för ett par.
stadiga.
kardborre.
sportiga.
tyckte jag och leif.

men inte lilly.
i tre dagar har jag försökt med olika medel att få på lilly de nya skorna.
hon har gråtit, skrikit, vägrat, krånglat sej ur mitt kopplade grepp.
"neeej!"
"vill inteee, vill inteee!"
"innnte sånnna!"

för hon vill ha lika som ingrid och frank.
vanliga gympadojor.

i dag lämnar vi tillbaka skorna.
och köper vanliga gympadojor.
till tjejen med koll.

Det har varit ett par riktigt hektiska dagar för oss.
Jag märker såna dagar att vi lever ett inrutat liv.
Men framförallt avskärmat.

Jag är så trött i kroppen och huvudet efter de här dagarna, så jag orkar inte samla mina tankar till ord.

Så jag låter nog bli att försöka, och tar och sover
lite istället...

Så fort tiden har gått

Frank står längst bak i skaran av barn, och sjunger med i klassiska sommaravslutningssånger.

Han får en ros av fröken.
Och en kram.
Och han är inte beredd på att det är en sorglig stund.

Han har längtat och sett fram emot den här dagen.
Och den här stunden.

Längtat i nästan ett år.
Att få vara störst, bli avtackad, få blomma.

Men så kommer gråtklumpen i halsen.

Inte bara på Frank.

(Inte jag, jag bara harklade mej, och strök bort nåt skräp ur ögonvrån.)

Rik utan pasta

Helgen har gått mot sitt slut.
Barnen somnade snabbt ikväll.

Vi har varit i stugan ett par dagar.
Solen har gömt sej bakom moln, men det har varit behaglig temperatur i alla fall.

Leif har målat lite.
Jag har städat lite.

Och barnen har som vanligt utforskat djurriket runt våra ägor.
I en uttjänt glasslåda fick tre skogssniglar nytt hem.
De fick bo ihop med en liten spindel och någon slags bagge.
De matades med gräs och lite överbliven isolering.
Djuren alltså.

Barnen fick självklart också mat, men eftersom vi glömde lite packning, hade vi fått lite snålt med torrvaror med oss.
Frank tyckte att det kändes lite futtigt, och sa att det inte var mycket att komma med när han inte fick någonting till köttbullarna.
Och så frågade han hur fattiga vi egentligen är...

Inte alls fattiga, sa jag.
Jag tror vi är världens rikaste.